#Rimboritten 2016

Kammas första tävling, hans första 50 km, hans första övernattning inför tävling…

Lite nervöst var de allt. Efter allt vi gått igenom han och jag så vet jag att de kan komma bakslag trots att vi tränat hårt på beteende.

Men han var en stjärna!! Så stolt över honom (och mig själv med) 😉

Han var lugnet själv innan start och på framridningen. Jag gick väl lite och väntande på en explosion även om jag hoppades att det inte skulle komma någon eftersom jag faktiskt tränat för att just slipp sådant.

Men han lyssnade, vi gjorde våra övningar innan start. Och så travade vi iväg, harmoniskt! Jag hade nog ett stort flin på läpparna dom första milen 🙂

Första 2 milen hade vi sällskap av Mitens uppfödare Ingela och Anne med sina två fina ston. De var perfekta föråkare till mig och Kamma så vi kunde njuta av tävlingen.

Vid groomställena så valde jag att introducera kylflaskor till Kamma. Hemma och från marken går de bra men här var det fortfarande läskigt 🙂 Men han skötte sig bra. Men efter 2 mil så släppte jag Ingela och Anne vid ett av stoppen och valde då att gå själv sista milen in emot veterinärgrinden.

Det är också sådan träning han behöver, att lita på sig själv. Han skötte det bra med både broar och konstiga människor i skogen 🙂

I grind hade vi hållt 13 km/h tempo vilket var planen. Men eftersom vi låter de ta tid i pulsningen (10 min den första grinden) så ser ju hastigheten annorlunda ut på pappret så att säga. Men de 3 milen kändes som jag hade hoppats.

Äta och dricka är Kamma bra på 😉 Med stor aptit intog han maten i vilan samtidigt som han studerade alla ekipage som gick ut på sista slingan.

Sen var det dags för våra sista 2 mil. Kamma var pigg och glad, han ville gärna ut igen vilket är en bra känsla att ha. Vid urtiden hade vi sällskap, höll ihop ca 5-6 km innan de stora halvblodet valde en helt annan steglängd än jag ville att Kamma skulle gå i. Skönt här också att Kamma inte bryr sig när någon annan häst försvinner ifrån honom! Så det blev 1,5 mil ensamma igen. Men det var bra det med att känna på för han. Han gick bra fram ändå. Vi rullade på i vårt planerade tempo, lite cruise control känsla 🙂

Så in mot mål blev vi omridna i galopp av 80 km’s klasserna och han brydde sig inte de minsta! Tog några galoppsteg över mållinjen och var nere på 52 slag/min när vi tagit av sadeln.

Bara A i veterinärprotokollet hela dan. Så nöjd och glad att få så fina lovord av veterinären om en fin och väluppfostrad häst! För det har jag slitit för 🙂

Så nu ska vi satsa lite på dressyren i höst/vinter och så får vi se vad han gör nästa år 🙂 Men massa kul ska vi ha tillsammans iaf 🙂

Publicerat av

Crescam Endurance Team

Crescam Endurance Team tränar och tävlar distansridning sedan 1999. Varmt välkomna att följa oss i vardagen!